Etiketter

, ,

Omkring 1,2 miljoner människor lämnade Sverige under den stora emigrationen ca 1850-1920, i förhoppningen om en tillvaro bättre än den de lämnade bakom sig. De flesta flyttade till Nordamerika och av dessa kom de flesta till USA. Men även Canada fick ta emot sin beskärda del av utvandrade svenskar. Många blev kvar ”over there”, skaffade familj och blev integrerade amerikaner. Andra återvände efter en kortare eller längre tid till sitt gamla hemland. Emigrationen är ett välkänt och omskrivet kapitel i vår historia så jag ska inte gå in på någon närmare presentation av själva emigrationen som företeelse. Välkänt har det blivit t ex genom Wilhelm Mobergs emigrantepos Utvandrarna men också för att väldigt många av oss har emigranter i våra släktled. Det gäller även min släkt och nu har jag tänkt försöka presentera några av dem som tog steget och gav sig av över det stora havet till en oviss framtid i ett nytt land. Vilka var de? Vad hände med dem? Emigrantforskning kan ge fylliga svar eller nästan inget svar alls.

Först ut blir de tidigaste emigranterna jag har hittat i min släkt. Det var torparen Carl Magnusson med familj som lämnade de fattiga skogsbygderna i Hälleberga socken i Kronobergs län (mot gränsen till Kalmar län) åren 1853 och 1854. Carl Magnusson var min mormors farfars halvbror. Han föddes i Smedstorp i Madesjö socken 28 november 1819 och var äldsta barnet till torparen Magnus Danielsson (1795-1864) och Cajsa Olsdotter (död 1854). Carl lämnar föräldrarhemmet 1837 (om man får tro kyrkböckerna) och blir dräng under några år men är sedan torpare. Torpare är han 1846, närmare bestämt på torpet Lilla Slätt under Aplaryds lillegård i Hälleberga socken. 1846 är året då Carl gifter sig med pigan Ingrid Lena Johansdotter från Katteskruv (född i Sigisleryd, Madesjö socken 1816). De får två barn tillsammans, Anna Lena 17 augusti 1847 och Johan August 8 februari 1849. Några år senare bestämmer sig familjen för att lämna det lilla torpet bakom sig. Varför? Ja det förtäljer inte historien.

År 1853 lämnar först Carl ensam hemmet och gör den säkert ganska strapatsrika resan över Atlanten. Detta var innan den stora atlanttrafiken kommit igång med sina (något så när) bekväma ångfartyg. Året därpå, 1854 följer Ingrid Lena efter med barnen. Kanske var tanken att Carl skulle ordna en något så när etablerad tillvaro innan hustrun och barnen kunde komma efter.

Var tog de då vägen? Den första platsen att söka i är föräldrarnas bouppteckningar. Men där finns bara den måttligt hjälpsamma uppgiften att de ”vistas i Nordamerika”. Inte heller de amerikanska folkräkningarna har mycket att erbjuda i det här fallet. I stället är det de svensk-amerikanska kyrkböckerna (Swedish lutheran church) som gör det möjligt att säga något om var Carl och hans familj blev av. Vi är då troligen framme på 1860-talet. I kyrkboken för Geneva Lutheran Church (grundad 1853), Illinois, i närheten av Chicago återfinns familjen. På ett ställe anges under rubriken ”Residence” (bostad) ”Skogen”. Vad som avses med detta Skogen är dock oklart. 1868 verkar familjen har skrivit ut sig ur församlingen och flyttat till Chicago. Men senare, på 1870/1880-talet är de inskrivna i St. Charles Lutheran Church där de finns till sin död. Carl Magnusson avled 25 november 1891 och Ingrid Lena 25 august 1889. Båda i St Charles.

Familjen Magnusson i Geneva Lutheran chuch book.

Geneva och St Charles är två närbelägna städer längs Fox river, 5-6 mil väster om centrala Chicago. De växte båda fram under 1830-talet och framåt. På platsen för St Charles hade emellertid redan tidigare funnits en bosättning för Pottawatomie-indianerna. Området blev populärt bland emigranter och speciellt St Charles hade en stor svensk-amerikansk befolkning. Här var det också nära till Chicago, dit många svenska emigranter så småningom kom. Så många att man en tid talade om Chicago som Sveriges näst största stad befolkningsmässigt. Inte så illa för en plats som inte allt för många år tidigare bara var ett tämligen otrevligt, vattensjukt område invid Lake Michigan, bevuxet med en illaluktande lökväxt som ursprungsbefolkningen kallade chegaguo.

En bild från St Charles, Illinois

För att återvända till det här inläggets huvudpersoner: vad hände med Carl och Ingrid Lenas barn? Dottern Anna Lena gifte sig 1876 med en Mahlon Crozier, men paret fick inga barn. Anna Lena avled i Chicago 1910, 63 år gammal. Johan August Magnusson gifte sig med en annan emigrant, Augusta Moberg, född i Flisby socken, Jönköpings län, 1856. De fick tre barn, Alice May (1883), Lawrence Wirth (1886) och Edith Olive (1889). Alice Mae gifte sig med en Frank Lawson, men de fick inga barn. Hon dog 1935 i Elgin. Lawrence blev uttagen som soldat under första världskriget och återvände aldrig till USA. Han stupade i Frankrike i november 1918. Edith Olive gifte sig med Edward Thompson. Hon avled 1965 i Elgin och efterlämnade en dotter Ethel May Thompson (1931-1969). Efter Ethel May lär det ännu finnas ättlingar kvar i USA. Så Magnusson-grenen lever vidare.

Alla Magnusson (som inte gifte sig till något annat efternamn) ändrade stavningen till det mer amerikansk-klingande Mongerson.